Life by Jojo

Oktober är "bröstcancermånaden"..många produkter blir rosa som en symbol för kämpandet mot bröstcancern, visa att den finns där och att vi kan göra något för foskningen. Det händer faktiskt saker med forskningen..det går sakta framåt men det är dyrt så bidragen måste fortsätta komma in. Jag tycker det är hämskt att så pass många drabbas av bröstcancer..cancer i allmänhet. Alla känner vi någon/vet någon som varit drabbad och blivit "frisk" eller har gått bort i sjukdomen. Alla! Hur hemskt är inte detta?

Hittade precis till "Livs blogg", en tjej precis som jag som är 20 år och tycker om livet. På nio månader kan ett liv ändras drastiskt! Jag kan inte förstå känslan, men jag blir upprörd av själva tanken! Alla får kämpa..men alla övervinner inte cancern, tyvärr. "Hon" har det i släkten, både på sin mammas och pappas sida..och trots sin unga ålder drabbades hon. Majoriteten är över 40 år när de drabbas..men det finns undantag - "liv"

Imorgon, den 20 oktober klockan 20:00 kommer hon att somna in!

Läs hennes blogg: http://colourfulmiracles.blogg.se/

Tänk så mycket man vill göra för att hjälpa till, jag är trött på att vilja och tänker nu agera. Hur? Det vet jag inte..men någon vill och måste jag göra. Varför all sorg!? Och nää jag är inte dum, men hallå!